I år är det tjugo sedan vi väckte SM – sektionen ur några års dvala. Sedan -97 har vi nästan varje år ordnat en träff i början av hösten och på det sättet kommit att stanna till och titta lite närmare på många fina platser från Skåne till Hälsingland. Sevärdheterna som vi har bekantat oss med omfattar allt från kulturhistoriska minnen, konstutställningar, industrihistoria och förstås olika färdmedel till lands, sjöss och i luften.
Parkering i Perhyttan, mest Maseratimotoriserat.
Inför det här året hade det kommit ett förslag om att ha Närke som utflyktsmål. Tjugo bilar deltog, de flesta SM (varav tre norska och en tysk) men också tre DS, däribland Kjell Svenssons underbara cab. En vacker Maserati, en XM V6 och två bruksbilar kompletterade det hela. Den ena bruksbilen var tyvärr min egen som jag fick ta till efter att plötsligt ha suttit i en okörbar SM strax efter avfärd hemifrån. Ett materialfel i en nytillverkad komponent orsakade denna malör.
Vi samlades på fredagskvällen på ett lugnt och trevligt hotell några mil söder om Örebro för att därifrån inleda helgens utflykt med ett besök på Markströms VW-museum i Pålsboda. Just det märket känns kanske inte så spännande för oss Citronister, men med en enastående kollektion av lågmilade orenoverade bubblor och andra modeller fram till K70 som visades på ett levande och trevligt sätt av ägaren Bengt Markström var det en upplevelse. I Kumla finner man en märklig anläggning med konstverk i en liten sjö, en magnifik trädgård och ett stort spännande huskomplex med drivhus och restaurang där vi åt lunch innan vi åkte upp på Kvarntorpshögen. Denna är ett minne av oljeutvinning ur skiffer som bedrevs under tio år från 1941. Den fortfarande varma slaggen lades på en hög som med tiden blev hundra meter och värmen inuti högen ligger runt 600 grader så att små rökmoln som lär bestå av vattenånga tränger ut ur marken. ”Konst på hög” är en imponerande samling av skulpturer av mycket varierande slag som införlivats organiskt med den speciella miljön. Från denna höjdpunkt tog vi oss till trakten av Nora där vi höll årsmöte och övernattade på Åkerby Herrgård.
På söndagsförmiddagen hade vi beställt en så kallad kulturvandring i Pershyttan. På plats där lyste guiden med sin frånvaro och telefonnumret jag fått till honom var fel. Medan vi väntade på att detta skulle redas ut kom det en riktig skur så då kunde man hålla sig för skratt som träffarrangör. Efter en stund lyste solen igen, den trevlige och kunnige guiden hade kommit och vi fick vi en mycket intressant rundvandring i Pershyttan. Hyttan och den övriga miljön i denna bergsmansby är så väl bevarad att den är utsedd till världskulturarv. Vi fick fascinerande och tankeväckande inblickar i hur det ofattbart hårda arbetet med järnproduktionen gick till i denna fortfarande funktionsdugliga hytta. Vi avslutade helgen med lunch i Lindesberg och kunde än en gång konstatera att man har trevligt tillsammans med SM-ägare.
Lasse Frykholm